Avslöja bluffsyndromet: 15 sätt att övervinna det på jobbet

Ingen vill känna sig som en bluff på jobbet. Men sanningen är att bluffsyndromet är en verklig företeelse som kan påverka den mentala hälsan och välbefinnandet negativt. Om du någonsin har känt att du inte hör hemma eller inte förtjänar ditt jobb, tänk på att du inte är ensam. 

Vad är bluffsyndromet?

Bluffsyndromet är en känsla av självtvivel i samband med arbetsprestationer. Du kanske känner dig falsk och tycker att du inte förtjänar ditt jobb. Ofta känner de som har bluffsyndromet som att de lurar sina medarbetare att tro att de är bra på sitt jobb. 

Bluffsyndromet identifierades först av de amerikanska psykologerna Pauline Rose Clance och Suzanne Imes på 1970-talet när de studerade högpresterande kvinnor.

Andra symptom är:

• Brist på självförtroende på jobbet

• Känslighet för små misstag

• Rädsla för framgång eller misslyckande

• Utbrändhet från att arbeta för hårt

Om någon av de här känslorna låter bekanta är du inte ensam. Enligt vår forskning upplever nästan två tredjedelar (62 %) av kunskapsarbetare över hela världen bluffsyndromet, vilket tyder på att fenomenet är mycket utbrett. Alla typer av människor upplever bluffsyndrom – och inte bara nyanställda. Högpresterande personer i högre befattningar är faktiskt mer benägna än genomsnittet att uppleva bluffsyndromet.

Arbetets anatomi – särskild rapport: den outforskade kopplingen mellan bluffsyndromet och utbrändhet

Utbrändhet och bluffsyndrom har historiskt sett studerats som två separata fenomen. I den här rapporten kopplar vi samman punkterna för att hjälpa ledare att minska utbrändhet och öka bibehållandet av anställda.

Ta del av insikterna

Egenskaper för bluffsyndromet

Alla upplever bluffsyndromet på lite olika sätt, men vanliga egenskaper är:

• Känslor av självtvivel i dina färdigheter och din kompetens.

• Att tillskriva externa faktorer, som tur, för framgången

• Minskat självförtroende

• Isolering från teammedlemmar

• Perfektionism

• Upplever överbelastning och utbrändhet

• Ställer omöjligt höga krav på sig själv

• Låg självkänsla

• Intensiv rädsla för misslyckande

5 typer av bluffsyndromet

Dr Valerie Young, Ed.D., en internationellt känd expert på ämnet och författare till ”The Secret Thoughts of Successful Women: Why Capable People Suffer from the Imposter Syndrome and How to Thrive in Spite of It” identifierar fem typer av bluffmakare i sin forskning:

1. Perfektionisten

En perfektionist är en person vars primära fokus ligger på "hur" något görs i stället för det övergripande resultatet. Trots att du får beröm tror du att du kunde ha gjort bättre ifrån dig.

2. Experten

När någon är mer orolig för "vad" och "hur mycket" de vet eller kan göra, kan de lida av ett expert-tankesätt. I ett scenario där du har en mindre brist på kunskap kan denna extrema förväntan på dig själv leda till känslor av misslyckande och skam.    

3. Det naturliga geniet

Den här typen av person mäter sin kompetens efter hur snabbt och enkelt det är att göra något. När du känner så här likställer du det med att misslyckas om du inte förstår ett ämne eller inte lyckas utföra en färdighet på första försöket.

4. Solisten

Den här typen av bluffare fokuserar mer på "vem" som utför uppgiften och tror att det är de som måste göra allt på egen hand. Om du tillhör den här arketypen kan du tro att det är ett tecken på svaghet att be om hjälp eller behöva hjälp. 

5. Den övermänskliga

Den här typen beskriver någon som mäter sin framgång genom hur många roller de kan både jonglera och bemästra. Med det här tankesättet kan du känna skuld och skam när du misslyckas i någon roll, även om du utmärker dig i andra.

Bluffsyndromet på arbetsplatsen

Bluffsyndromet på arbetsplatsen kan yttra sig på olika sätt och få teammedlemmar att tvivla på sina färdigheter, sin kompetens och sina prestationer. Denna ihållande självtvivel kan leda till ökad stress, ångest och utbrändhet, vilket i slutändan hindrar karriärtillväxt och arbetstillfredsställelse.

En nyligen genomförd studie med titeln "Prevalence, Predictors, and Treatment of Impostor Syndrome: A Systematic Review" undersökte förekomsten av bluffsyndromet bland olika populationer, med fokus på etniska minoritetsstudenter och medicinska studenter. Resultaten tyder på att bluffsyndromet är ett utbrett fenomen som sträcker sig bortom den akademiska miljön och in på arbetsplatsen, vilket påverkar individer på alla nivåer, från nyanställda till verkställande direktörer.

Även om bluffsyndromet inte erkänns som en distinkt störning i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), är dess inverkan på psykiskt välbefinnande och yrkesprestationer betydande.

Arbetets anatomi – särskild rapport: den outforskade kopplingen mellan bluffsyndromet och utbrändhet

Utbrändhet och bluffsyndrom har historiskt sett studerats som två separata fenomen. I den här rapporten kopplar vi samman punkterna för att hjälpa ledare att minska utbrändhet och öka bibehållandet av anställda.

Ta del av insikterna

Oavsett din situation eller dina känslor är du inte ensam. Om du gillar statistik kan du komma ihåg att 62 % av alla anställda globalt upplever bluffsyndromet. Men om du inte är det, är det ofta mer hjälpsamt att höra från andra som har upplevt samma sak. Vi bad Asana-anställda att dela med sig av sina erfarenheter av bluffsyndromet. Det här är vad de hade att säga:

• ”Bluffsyndromet är mycket vanligare än de flesta inser – och det förekommer på alla nivåer. Om något blir det värre när du blir mer senior och tar på dig mer ansvar. Det är därför det är så viktigt att bygga strategier för att övervinna bluffsyndromet.” – Andrew

• ”Jag vet att det finns en röst som säger något annat, men lyssna på mig – vart du är på väg är viktigare än var du kom ifrån.” – Rishika

• ”Alla du uppskattar inom ditt expertområde visste en gång i tiden absolut ingenting om ämnet. Du skulle bli förvånad över att människor i allmänhet är mer medkännande och öppna för att hjälpa dig och svara på frågor än du kanske förväntar dig.” – John

• ”Bluffsyndromet känns starkare när du inte kan knacka en kollega på axeln för att få hjälp, men kom ihåg: du har den här tjänsten eftersom teamet tror på dig.” – En Asana-teammedlem

• ”Dina unika personliga och yrkesmässiga erfarenheter är det som gör ditt perspektiv annorlunda och värdefullt! När du delar med dig av det perspektivet – även om du är nervös – hjälper det oss alla att komma fram till ett bättre svar tillsammans.” – Erica

• ”Ge dig själv tillåtelse att ha ett tillväxttänkande. Prova att använda 'Jag vet inte – än.' På så sätt påminner du dig själv om att bara för att du inte vet något betyder det inte att det är världens undergång. Du har fortfarande en chans att ta reda på det.” –Leah

• ”Försök att inte jämföra dig själv med andra. Alla har en egen resa och du kanske inte ser början på deras. Istället för att känna dig otillräcklig kan du försöka lära dig av människor som är mer erfarna än du.” – Robert

• ”Karriärtillväxt är svårt och skrämmande – ibland kan det att tänja på gränserna och ta sig an nya utmaningar leda till en virvelvind av självtvivel. Du är inte ensam! Prata med en betrodd kollega eller chef för att se om de kan hjälpa dig med det stöd, den vägledning eller den bekräftelse du behöver för att få lite självförtroende. Påminn dig själv om att du ibland är din egen hårdaste kritiker.” – Asana-teammedlem

• ”Det tog mig många år att inse att alla känner sig osäkra och tvekar, även de mest erfarna ledarna. Det är okej att känna att du inte vet vad du gör – de flesta av oss känner likadant! Var öppen och ärlig med din chef om dina känslor så att hen kan hjälpa dig att hamna i situationer där du kan bevisa för dig själv att du hör hemma här!” –Jessica

• ”Jag hörde ett bra citat nyligen som verkligen resonerade med mig: 'Vi jämför vår mest kritiserade version av oss själva med alla andras yttre version av sig själva.'” –Dave

• ”Det är okej om du inte vet vem ditt 'bästa' eller 'sanna' jag är. Livet handlar om att upptäcka. Det är så viktigt att vara snäll mot sig själv så att man kan lära sig och anpassa sig, i stället för att känna sig som en härmare.” –Rose

10 beprövade strategier för att övervinna bluffsyndromet 

Om du personligen kämpar med bluffsyndromet finns det många åtgärder du kan vidta för att minska dessa känslor. Det viktigaste är att komma ihåg att du inte är ensam och att de här känslorna inte är onormala. När du vill lyckas är det vanligt att känna att du inte gör ett tillräckligt bra jobb. Med tiden kan de känslorna förvandlas till bluffsyndromet. 

Men med tid och hårt arbete kan du övervinna bluffsyndromet. Så här gör du:

1. Fokusera på fakta, inte känslor

Bluffsyndromet får dig att känna att du inte är bra på ditt jobb. Men ofta är dessa känslor av självtvivel och bedrägeri baserade på rädsla – inte verklighet. Det bästa sättet att bekämpa bluffsyndromet är att skilja dina känslor från fakta och öva på självmedkänsla. 

Conscious Leadership Group kallar det här ”fakta vs berättelser”. Fakta är observerbara sanningar – saker som en videokamera kan fånga. Berättelser är hur du tolkar dessa fakta. 

Du kan inte hindra din hjärna från att skapa berättelser, men du kan fokusera på fakta. Nästa gång du befinner dig i en situation som får dig att känna dig som en bluffare, tänk på fakta kontra berättelser om situationen. Om du till exempel kände dig dålig efter att ha sagt något under ett teammöte kan du fokusera på vad dina teammedlemmar faktiskt sa.

Bekämpa bluffsyndromet med fakta. Ta dig tid att regelbundet reflektera över dina känslor och fakta. På så sätt kan du identifiera åtgärder för att släppa taget om det du inte kan kontrollera.”

2. Erkänn dina känslor av självtvivel och släpp sedan taget

Bara för att dina tolkningar av en händelse är berättelser (snarare än fakta) betyder det inte att dina känslor är mindre giltiga. Att övervinna bluffsyndromet handlar inte om att ignorera dina känslor. Det bästa sättet att bekämpa den känslan är att erkänna att du mår dåligt, bekräfta att det är okej och sedan släppa taget om känslorna om de inte är baserade på verkligheten.

Jag använder ett enkelt ramverk för att erkänna, validera och gå vidare. Att lägga märke till, namnge och erkänna bluffsyndromet ger dig kontroll över dina känslor igen. Det hjälper mig att kolla upp eller validera känslan. Jag frågar mig själv: "Finns det något verkligt att arbeta med här, eller är det bara självtvivel?" För det mesta hjälper det här steget mig att försäkra mig om att känslan bara finns i mitt huvud, även om den är verklig. Slutligen går jag vidare. Det betyder inte att jag ignorerar det – det betyder bara att jag kan gå vidare med min dag och uppnå mina mål, känslor och allt.”

3. Prata med någon du litar på

Bluffsyndromet är en mycket isolerande känsla. Men som vi nämnde ovan är de här känslorna mycket vanliga på arbetsplatsen. Nästan två tredjedelar (62 %) av alla kunskapsarbetare i världen upplever bluffsyndromet. Så nästa gång du känner så, försök att dela dessa känslor med någon annan. 

Det finns två fördelar med att dela med sig av sina känslor:

• Istället för att internalisera känslorna kan du känna igen dem och gå vidare. När du håller dina känslor om bluffsyndromet hemliga blir de större och svårare att hantera. Att dela dessa känslor med någon annan är ett utmärkt sätt att känna igen dem på vägen mot att övervinna bluffsyndromet.

• Du kanske hittar någon som också har upplevt bluffsyndromet. Tyvärr är bluffsyndromet ett vanligt fenomen på arbetsplatsen. Du kanske upptäcker att personen du anförtror dig till också har upplevt bluffsyndromet tidigare. Det hjälper dig att känna att du inte är ensam om att känna så.

När jag först kom till Asana gick jag från ett team på 50 personer till en personalstyrka på över 1 000 personer. Jag var säker på att jag skulle bli överväldigad. Men all min osäkerhet, mina tvivel och min mask försvann när jag berättade för mitt team hur jag kände. De gjorde allt för att stödja mig. De berättade om sina egna resor. De lyfte upp mig och uppmuntrade mig.”

4. Leta efter bevis

Om det inte hjälper att erkänna eller dela med dig av dina känslor av självtvivel kan du försöka bekämpa dina känslor med bevis. Ofta är bluffsyndromet inte baserat på fakta, så fokusera på fakta för att bekämpa dessa känslor. 

Om du ofta känner att du inte får jobbet gjort i tid kan du prova de här stegen:

• Gå tillbaka till dina senaste projekt. 

• Granska det arbete du har gjort för att se om dessa känslor är baserade på fakta. 

• Om de är det har du identifierat något konkret som du kan arbeta med och förbättra. 

• Om de inte är det, använd dessa fakta varje gång rösten i ditt huvud säger att du inte är tillräckligt bra. 

Om du inte har ett enkelt sätt att granska ditt arbete kan du prova att använda ett arbetshanteringsverktyg såsom Asana. De här verktygen hjälper dig att organisera arbetet, se tillbaka på tidigare projekt och förbereda dig för att lyckas med framtida initiativ.

Om jag är osäker försöker jag hitta bevis på varför jag är unik, begåvad och kvalificerad. Vid behov använder jag tidigare erfarenheter eller feedback som andra har delat med mig. På så sätt kan jag jämföra dessa tankar med konkreta bevis när jag känner att andra tycker att jag är okvalificerad eller inkompetent. Och om det finns bevis tänker jag på sätt som jag kan förbättra situationen.”

5. Omformulera dina tankar

Det finns kraft i våra tankar. Vårt sätt att närma oss världen har makten att forma vår verklighet – på både positiva och negativa sätt. 

Om du ofta lider av negativa tankar kan du börja övervaka din mentala röst och ändra den där det är möjligt. Att dela dina känslor med en betrodd vän, familjemedlem eller en närstående kan också hjälpa dig att få perspektiv. Den här tekniken ger inte omedelbara resultat, men med tiden hjälper den dig att närma dig situationer på ett mer positivt sätt. 

Nästa gång du gör ett misstag kan du till exempel tänka: ”Det var inte mitt bästa arbete, men jag ska göra bättre ifrån mig nästa gång” i stället för: ”Det var hemskt.” Genom att omformulera ditt mentala språk omdirigerar du din hjärna till att vara mer stödjande.

En sak som har hjälpt mycket är att ändra mitt språk. Istället för att använda passivt, hjälpsamt språk – som "jag hjälpte", "jag stödde" och "jag samordnade" – använder jag starkare, mer självsäkert språk – som "jag ledde", "jag samarbetade" eller "jag var partner".”

6. Leta efter en mentor

För att bekämpa bluffsyndromet kan du försöka att aktivt förbättra dina hårda färdigheter och mjuka färdigheter. På så sätt kan du, när den lilla rösten i ditt huvud viskar att du inte är tillräckligt bra på något, viska tillbaka att du håller på att bli bättre. 

Ett bra sätt att göra det är att hitta en mentor. Leta efter någon i ditt företag eller inom ditt område som kan ge dig praktiska råd och stöd. Det kan vara en högre chef eller en chef på ett annat företag som du ser upp till.

Hitta någon du respekterar mycket inom området och försök att lära dig av den personen. Om du litar på personen kan du dela med dig av dina känslor kring bluffsyndromet. När jag delade mina känslor med min mentor blev hen förvånad över att jag kände så, vilket var en stor självförtroendeboost.”

7. Lär dig av dina teammedlemmar

Ett vanligt symptom på bluffsyndromet är att jämföra sig med sina kollegor och tro att man är sämre på sitt jobb än de är. Och även om det är frestande att jämföra sig själv, finns det mycket du kan göra för att omformulera dessa känslor. 

Nästa gång du känner dig frestad att jämföra dig själv med dina kollegor, försök att ta ett steg tillbaka och istället se vad du kan lära dig av dem. Faktum är att du kommer att ha teammedlemmar som har styrkor inom vissa områden som du inte har svårare för, och vice versa. Det gör dig inte mindre värdig, utan skapar snarare en möjlighet för ditt team att lära av varandra för att växa och lyckas i era roller.

Istället för att känna mig otillräcklig när jag ser något bra som någon annan har gjort väljer jag att spara det. Jag försöker erkänna andras goda arbete som ett verktyg för att göra mitt arbete bättre, istället för något som jag måste mäta mig själv mot. Ibland behöver man bara en ritning för att producera riktigt högkvalitativt arbete. Dessutom har andra ofta också fått delar av sitt arbete från någon annan!”

8. Förutse bluffsyndromet för att minska dess effekter

Med tiden kanske du märker att du alltid upplever bluffsyndromet när en viss sak händer. Om så är fallet kan du förbereda dig i förväg för situationen så att du kan bekämpa effekterna. 

Låt oss till exempel säga att du brukar bli nervös när du fyller i din självutvärdering under teamets prestationscykel. Om den här typen av reflektion gör dig obekväm kan du försöka att i din samarbetsprogramvara föra en lista över saker du har åstadkommit under kvartalet eller året. På så sätt har du redan skrivit din självutvärdering när det är dags för prestationsutvärderingen, utan att ens behöva oroa dig för det.

Acceptera rädslan men låt den inte ta förarplatsen. Jag är medveten om att jag är rädd för att säga vad jag tycker under ett möte. Men när jag bestämmer mig för att inte säga något, kontrollerar jag mina avsikter. Är det för att jag inte har något att tillägga eller är det för att jag är rädd för att förlora ansiktet? Om det är det senare accepterar jag att jag kommer att vara rädd medan jag gör vissa saker i stället för att vänta på den dag då jag är orädd.”

9. Fira dina prestationer

Ibland är det bästa sättet att bekämpa bluffsyndromet att konfrontera det. Nästa gång du känner att du har gjort något bra, fira det! Om du känner dig bekväm med det kan du dela dina prestationer med ditt team. 

Du behöver inte heller begränsa dig till att göra detta när du gör ett bra jobb. Prova att skapa en lista över de egenskaper och färdigheter du har. Dessa kan vara specifika för din roll – som att vara en bra säljare – eller mer allmänna för vem du är, som att alltid finnas där för dina teammedlemmar.

Jag har en samling feedback som jag har fått från alla i mitt team. Allt från ett kort Slack-meddelande till en mer omfattande prestationsutvärdering. På dåliga dagar går jag till det här avsnittet för att påminna mig själv om att det bara är en dålig dag i en annars bra till utmärkt karriär. På bra dagar går jag in i det här avsnittet för att granska den ärliga feedback som har format mig längs vägen.”

10. Sök professionell hjälp om det behövs

Om bluffsyndromet allvarligt påverkar ditt mentala välbefinnande och din förmåga att fungera effektivt i ditt personliga och yrkesliv kan det vara dags att söka professionell hjälp. Terapeutiska ingrepp, såsom psykoterapi, kan vara otroligt givande för att ta itu med de underliggande problem som bidrar till bluffsyndromet. En kvalificerad psykolog kan hjälpa dig att identifiera och utmana de negativa tankemönster och övertygelser som driver din självtvivel, samtidigt som hen arbetar med dig för att utveckla strategier för att förbättra din självkänsla och självverkan.

I terapi kan du också utforska hur vissa personlighetsdrag, såsom neuroticism eller perfektionism, kan bidra till ditt bluffsyndromet. Genom att få en bättre förståelse för dessa faktorer och lära dig att hantera dem effektivt kan du börja utveckla en mer korrekt och positiv uppfattning om dina egna förmågor och prestationer. Kom ihåg att det är ett tecken på styrka och självmedvetenhet att söka professionell hjälp, inte svaghet. Med rätt stöd och vägledning kan du övervinna bluffsyndromet och nå din fulla potential i både ditt personliga och yrkesliv.

Så kan chefer hjälpa anställda att övervinna bluffsyndromet

Om du leder ett team vill du stödja dem och minska risken för att de ska uppleva bluffsyndromet. Låt oss titta på några sätt.

1. Fastställ tydliga förväntningar tidigt

Att förklara arbetsförväntningarna, framgångsvärden och kontrollpunkter för förloppet hjälper till att ge dina närmaste medarbetare en tydlig uppfattning om hur de presterar. Det kan öka självförtroendet och motverka känslor av självtvivel som är förknippade med bluffsyndromet.

Börja med att sätta förväntningar på teammedlemmens första arbetsdag genom att implementera en 30-60-90-dagarsplan. Det bör vara kortsiktiga mål som de kan uppnå medan de introduceras och lär sig mer om företaget. 

När den nyanställde är mer etablerad kan du tillsammans med hen fastställa långsiktiga nyckeltal. Det viktiga är att se till att målen alltid är mätbara och tidsbegränsade. Vid behov kan du använda en metod för att sätta upp mål, till exempel SMART-mål.

Min chef har bekräftat mina känslor, betonat mina styrkor och hjälpt mig att komma på konkreta åtgärder för att göra framsteg inom mina förbättringsområden.”

2. Ge omedelbara möjligheter till kontakt

Förutom att lägga fram vägen till framgång från dag ett, se till att alla också har gott om möjligheter att få kontakt med andra teamkollegor. Socialt stöd är avgörande för att upprätthålla välbefinnande och hantera stress relaterad till bluffsyndromet.

Ett av de bästa sätten att göra det är att ge den nya teammedlemmen en mentor. Mentorn bör vara en kollega i ett angränsande team så att den nya medarbetaren har någon att prata med som inte är dennes chef.

Se också till att alla teammedlemmar är medvetna om alla resurser som organisationen erbjuder, till exempel resursgrupper för anställda (ERG). Du kan också koppla dem till personer med liknande intressen, till exempel en grupp för husdjursälskare.

3. Främja öppen kommunikation

Det kan vara skrämmande om teammedlemmar inte vet var de ska ställa frågor eller vem de ska kontakta. Utan en tydlig känsla för team- och kommunikationsnormer kan teammedlemmarna ha svårt att övervinna det första hindret. Denna osäkerhet kan ge bränsle åt bluffkänslor och få individer att känna att de inte hör hemma.

För att hjälpa till kan chefer avsätta tid för att prata med teammedlemmar och svara på eventuella frågor. Se till att ta upp följande:

• Vilket verktyg ska användas och när?

• Vem ska de vända sig till om de har frågor?

• teamkonventioner för att ställa frågor under möten

En kommunikationsplan minskar gissningen och sänker inträdesbarriären för enklare kommunikation.

Tidigare har min chef uppmuntrat mig att dela innehåll med intressenter före ett stort möte. Det hjälper mig att få feedback eller frågor tidigt, så att jag inte känner mig "utsatt" eller osäker på mig själv under mötet.”

4. Kontrollera ofta 

Överväg att ha en avstämning under dina individuella möten, så att teammedlemmarna kan berätta hur det går för dem. När chefer är öppna med sina personliga erfarenheter uppmuntrar det teammedlemmarna att göra detsamma.

Jag satte mycket press på mig själv att prestera under de första sex månaderna. Min chef hjälpte mig att inse att ingen annan satte press på mig och hur jag kunde släppa den pressen. Hon gav mig också en hel del positiv feedback som hjälpte mig att se min utveckling.”

5. Dela feedback tidigt och ofta

I de flesta fall är bluffsyndromet inte baserat på en teammedlems verkliga situation. Ibland hjälper feedback – både positiv och konstruktiv– teammedlemmar att få en bättre uppfattning om hur de presterar.

Min chef är bra på att ge mikrofeedback i realtid, oftast via Slack. Det är oftast bara en mening om vad som gick bra och kanske en mening eller två om vad som kunde ha gått bättre. Den här nivån av mikrofeedback gör att jag inte behöver skapa mina egna "berättelser" om hur jag presterar. Istället för att skapa berättelser har jag en sanningsgrund som baseras på min chefs mikrofeedback.”

6. Stöd deras karriärtillväxt

Ibland tror teammedlemmar inte att de är bra på det de gör. Självtvivel och låg självkänsla är kännetecken för bluffsyndromet. Det bästa sättet för chefer att hjälpa till att övervinna bluffsyndromet är att engagera sig i teammedlemmarnas karriärintressen.

Om någon till exempel är intresserad av att bli personalchef kan du erbjuda personen en roll som mentor för en nyanställd eller låta personen ta ägarskap över en ny praktikants projekt under sommaren. Att visa teammedlemmarna att du tror på dem och är engagerad i deras karriärtillväxt kan ge dem den självförtroendehöjning de behöver. Ökad själveffektivitet är nyckeln till att övervinna bluffsyndromet på arbetsplatsen.

Tidigare chefer har bett mig att hålla i utbildningar inom mitt expertområde. Att höra mig själv förklara ämnet för andra hjälpte mig att inse att jag inte bara var värdig och kvalificerad, utan att jag redan var i stånd att lyfta andra.”

Besegra bluffsyndromet med självförtroende

Om du tror att du upplever bluffsyndromet på jobbet – eller om du märker det hos en teamkollega – kan du prova de 15 strategierna ovan. Du kan också prata med din mentor eller chef, som i sin tur kan lugna dig med positiv feedback. Bluffsyndromet kan vara en överväldigande och isolerande känsla, men du kan övervinna den med ett stödjande team och verktyg.

Arbetets anatomi – särskild rapport: den outforskade kopplingen mellan bluffsyndromet och utbrändhet

Utbrändhet och bluffsyndrom har historiskt sett studerats som två separata fenomen. I den här rapporten kopplar vi samman punkterna för att hjälpa ledare att minska utbrändhet och öka bibehållandet av anställda.

Ta del av insikterna

Vanliga frågor om bluffsyndromet

Vad är bluffsyndromet?

Bluffsyndromet är ett psykologiskt fenomen som kännetecknas av ihållande känslor av självtvivel, otillräcklighet och rädsla för att bli avslöjad som ett "bedrägeri" trots bevis på ens prestationer och kompetens. Personer med bluffsyndromet tillskriver ofta sin framgång till externa faktorer, såsom tur eller timing, snarare än sina egna förmågor och hårt arbete.

Hur vet jag om jag har bluffsyndromet?

Vanliga tecken på bluffsyndromet är:

1. Att tvivla på sina förmågor och prestationer

2. Att tillskriva framgång till externa faktorer istället för dina egna färdigheter

3. Rädsla för att bli avslöjad som ett "bedrägeri"

4. Sätta upp orealistiska förväntningar på dig själv

5. Överarbete för att kompensera för upplevda brister

Om du konsekvent upplever dessa känslor kan du kämpa med bluffsyndromet.

Vem är mest benägen att drabbas av bluffsyndromet?

Bluffsyndromet kan drabba vem som helst, oavsett bakgrund eller yrke. Forskning tyder dock på att det är vanligare bland högpresterande individer, perfektionister och personer inom konkurrensutsatta eller mansdominerade områden. Dessutom kan personer från underrepresenterade eller marginaliserade grupper, såsom kvinnor och ras- eller etniska minoriteter, vara mer mottagliga för bluffsyndromet på grund av systemiska hinder och diskriminering.

Är det bluff eller bluffsyndrom?

Både "imposter" och "impostor" är acceptabla stavningar för detta fenomen. Begreppet ”imposter phenomenon” myntades av psykologerna Pauline Rose Clance och Suzanne Imes i deras artikel från 1978, ”The Imposter Phenomenon in High Achieving Women: Dynamics and Therapeutic Intervention”. Sedan dess har termerna ”bluffsyndromet” och ”impostorsyndromet” använts omväxlande för att beskriva upplevelsen av ihållande självtvivel och känslor av bedrägeri trots bevis på framgång.

Hur fixar man bluffsyndromet?

Att övervinna bluffsyndromet innebär en kombination av självreflektion, kognitiv omstrukturering och att söka stöd:

1. Erkänn och validera dina känslor

2. Utmana negativt självprat och omformulera dina tankar

3. Fokusera på fakta och bevis på dina prestationer

4. Fira dina framgångar och lär av dina misslyckanden

5. Dela dina erfarenheter med betrodda vänner, familj eller kollegor

6. Sök mentorskap eller professionell vägledning

7. Öva på självmedkänsla och omfamna dina unika styrkor

Kom ihåg att det är en process att övervinna bluffsyndromet, och det kan ta tid och insats att utveckla en mer korrekt och positiv självbild.