Vad har Satya Nadella, VD för Microsoft, och Mary Barra, VD för General Motors, gemensamt? De är båda exceptionella ledare som har förvandlat sina organisationer genom att anpassa sina ledarskapsstilar till nya utmaningar. Medan Nadella har drivit en kulturell omvandling inom teknikbranschen, har Barra lett en historisk övergång till elfordon inom bilindustrin. Båda är framtidsinriktade, har tydliga visioner och engagerar sina team genom att kombinera strategi med empati.
Det finns inte bara ett sätt att utöva ledarskap. Varje ledare har sin egen personlighet och erfarenhet som formar en unik stil. Den kan dessutom utvecklas med tiden – den ledare du är i dag kan skilja sig från den ledare du vill bli i morgon. Genom att förstå olika ledarskapsstilar på jobbet får du verktyg att anpassa ditt ledarskap efter situationen och teamets behov.
För att hjälpa dig att identifiera din nuvarande ledarstil och använda den för att stärka ditt team går vi igenom elva vanliga ledarstilar och teorier, med konkreta exempel och praktiska tillämpningar.
De tre första stilarna utgår från Kurt Lewins klassiska ledarskapsteori från 1930-talet. Lewins tre ledarstilar är auktoritär, medbestämmande och delegerande – tre grundläggande stilar som beskriver hur mycket inflytande teammedlemmarna har över beslutsprocessen.
En auktoritär ledarstil innebär att en enskild ledare fattar alla viktiga beslut utan att involvera teamet. Auktoritära – även kallade autokratiska – ledare har tydlig ledning och kontroll över sina medarbetare. Beslutsfattandet är centraliserat, vilket innebär att en person fattar de viktiga besluten. En auktoritär ledare har en tydlig vision av helheten och involverar resten av teamet efter uppgift eller efter behov.
Auktoritära ledare är personliga när de ger andra beröm eller kritik, men avskiljer sig tydligt från gruppen. Även om många tror att auktoritära ledare är obehagliga, stämmer det vanligtvis inte. De är sällan öppet fientliga. I stället är de ofta vänliga eller ibland opersonliga.
Deras egna erfarenheter är viktigare än teamets.
Vid meningsskiljaktigheter inom företaget är deras åsikt oftast den rätta.
Om det är för många som har åsikter kan vi inte få jobbet gjort.
Att ha motsatta åsikter om ett projekt som de ansvarar för spelar ingen roll.
Auktoritära ledare har förmågan att slutföra projekt under tidspress.
Stilen är fördelaktig när det krävs beslutsam handling.
Auktoritärt ledarskap är framgångsrikt när ledaren är den mest kunniga personen i gruppen.
Stilen främjar inte kreativitet.
Ledaren kan upplevas som styrande eller bossig.
Har svårt att pröva en annan ledarstil och är vanligtvis fast i sina vanor.
Den auktoritära stilen fungerar bäst i situationer som kräver snabba beslut, till exempel under kriser eller när tidsramarna är snäva. Undvik den i kreativa team där medarbetarna behöver utrymme att bidra med egna idéer.
Den medbestämmande ledarstilen är en av tre stilar i Kurt Lewins klassiska ledarskapsteori från 1930-talet. Till skillnad från Daniel Golemans demokratiska ledarskap, som vi tar upp i avsnitt sju, fokuserar Lewins modell specifikt på graden av delaktighet i beslutsprocessen snarare än på emotionell intelligens.
Medbestämmande ledare välkomnar allas åsikter och uppmuntrar samarbete. Även om de kanske har sista ordet, delar de med sig av ansvaret för att fatta beslut till alla. De investerar sin tid och energi i sina kollegers utveckling eftersom de vet att det i sin tur kommer att hjälpa dem nå slutmålet.
Att prioritera gruppens lärdomar kommer att gynna min roll.
Vid meningsskiljaktigheter inom företaget bör vi lyssna på allas åsikter och sedan komma fram till en lösning.
Ju fler personer som arbetar med ett projekt, desto bättre blir resultatet.
Motsatta åsikter välkomnas eftersom det kommer att göra slutresultatet bättre.
Det här är den mest effektiva ledarstilen, enligt Lewins studie.
Ett medbestämmande ledarskap leder till resultat med högkvalitativa bidrag.
Det främjar kreativiteten och gruppmedlemmarna är mer engagerade.
Alla är införstådda med den större helheten och är motiverade till att nå slutmålet.
Team med medbestämmande ledare är inte lika produktiva som de med auktoritära ledare.
Alla teammedlemmar måste bidra om samarbetet ska fungera.
Tillämpa den medbestämmande stilen när du har ett erfaret team som trivs med att delta i beslutsprocessen. I praktiken kan du till exempel använda strukturerade brainstorming-sessioner för att samla in idéer innan du fattar det slutgiltiga beslutet.
Lewins tredje stil är det delegerande ledarskapet, även kallat passivt ledarskap. Delegerande ledare ger mycket lite vägledning till gruppen. De ger teammedlemmarna fullständig frihet i beslutsprocessen.
Delegerande ledare separerar sig från gruppen och väljer att inte delta i eller störa projektets utveckling. Deras kommentarer är sällsynta. Gruppmedlemmarna kanske till och med har glömt hur ledaren ser ut när de avslutar projektet.
Gruppen kan avgöra vad som är bäst för dem, men jag förväntar mig ett fantastiskt resultat.
Vid meningsskiljaktigheter inom företaget kan andra fatta beslut utan min medverkan.
Jag kommer att vidarebefordra resurserna till mitt team. Därefter vill jag ha gruppmedlemmar som är självgående och som själva kan avgöra hur de ska gå vidare.
De som har motsatta synsätt kan pröva sina metoder på egen hand.
Delegerande ledarskap kan vara fördelaktigt när alla gruppmedlemmar är kvalificerade experter.
De som värdesätter autonomi uppskattar den här typen av ledarskap.
Om teamet har samma mål som ledaren kan målet uppnås. Programvara för målspårning kan användas för att övervaka förloppet.
Team med passiva ledare är de minst produktiva, enligt Lewins studie.
Med en delegerande ledare är roller och ansvarsområden otydliga.
Den här stilen kan leda till att teammedlemmar skyller på varandra och inte tar ansvar.
Använd den delegerande stilen när du leder en grupp seniora specialister som har bevisad kompetens och självdisciplin. Se till att ändå ha tydliga mål och regelbundna avstämningar så att arbetet inte tappar riktning.
Nu när du har förstått Lewins tre ledarstilar ska vi växla fokus och titta på teorin om emotionellt ledarskap. Den här metoden hjälper dig att använda emotionell intelligens för att känna av situationen och välja rätt ledarstil.
Visionär ledarstil innebär att ledaren inspirerar teamet genom en tydlig, långsiktig vision och motiverar andra att arbeta mot ett gemensamt mål. Visionärt ledarskap kan jämföras med Lewins auktoritära ledarstil. Visionära ledare har tydliga, långsiktiga visioner och kan inspirera och motivera andra.
Den här typen av ledarskap används bäst när det sker en stor förändring i företaget eller när det behövs en tydlig riktning. I sådana situationer söker sig människor till någon som de litar på och som de kan följa in i det okända.
Det är mindre framgångsrikt när de andra gruppmedlemmarna är experter som har idéer eller åsikter som avviker från ledarens. De gruppmedlemmarna vill inte bara blint följa en ledare som de inte är överens med.
Organisationens medlemmar känner sig inspirerade och förstår sina roller.
Temporära problem avskräcker inte eftersom ledaren har ögonen på slutmålet.
Visionära ledare är bra på att skapa beredskapsplaner för att ta sig an utmaningar från yttre faktorer. Politiska eller globala händelser kan kräva snabb omställning, och en visionär ledare har ofta redan tänkt igenom alternativa vägar.
Det råder brist på kortsiktigt fokus i sådana team.
Visionen kan gå förlorad om den är för nära bunden till ledarens personlighet.
Visionära ledare tenderar att avvisa andra gruppmedlemmars idéer.
Visionärt ledarskap passar utmärkt vid organisatoriska förändringar. Kombinera visionen med tydliga delmål så att teamet kan omsätta den långsiktiga riktningen i dagliga handlingar.
En coachande ledare förmår identifiera andra teammedlemmars styrkor och svagheter och coacha dem till att bli bättre. De är också bra på att koppla dessa färdigheter till företagets mål.
Coachande ledarskap är framgångsrikt när ledaren är kreativ, samarbetsvillig och kan ge konkret feedback. Det är också viktigt att coachen vet när det är dags att ta ett steg tillbaka och ge medarbetarna mer självständighet.
Om du någonsin har haft en dålig coach vet du att coachning inte är något för alla. När det utförs på ett dåligt sätt kan coachande ledarskap upplevas som detaljstyrande.
Coachande ledarskap kan skapa en miljö som är motiverande och som gruppmedlemmar gillar att vara del av.
Det finns tydliga förväntningar så att teammedlemmar kan utveckla sina färdigheter.
Den här ledarstilen ger företag en konkurrensfördel. Den resulterar i kompetenta medarbetare som är produktiva och villiga att coacha andra.
Coachande ledarskap kräver tålamod och tid.
Det fungerar bara när andra är villiga att ta emot den sortens ledarskap.
Coachande ledare förlitar sig på mänskliga relationer. Det kan vara svårt när det inte finns någon samhörighet i teamet.
Investera i regelbundna en-till-en-samtal och sätt upp individuella utvecklingsplaner. Coachande ledarskap ger bäst resultat när medarbetarna har tydliga mål att arbeta mot och får stöd att nå dem.
Anknytande ledarskap är relationsfokuserat. En anknytande ledares avsikt är att skapa harmoni. Det är en karismatisk ledarstil som bygger på att främja relationer på arbetsplatsen, vilket leder till en mer samarbetsvillig och positiv arbetsmiljö.
En anknytande ledare är särskilt effektiv när man skapar ett nytt team eller när man befinner sig i en kris, eftersom båda dessa situationer kräver mellanmänskligt förtroende. Den här ledarstilen kan vara skadlig när ledaren fokuserar för mycket på att vara en vän och inte är lika intresserad av produktivitet och företagets mål.
Teammoralen stärks av positiv och konstruktiv feedback.
Mellanmänskliga konflikter stoppas snabbt.
Teammedlemmar upplever att de är viktiga och är mindre stressade.
Anknytande ledarskap skapar sammanhållna team som uppmuntras att hjälpa varandra.
Vissa teammedlemmar kan prestera dåligt utan att det upptäcks. En brist på tydliga roller kan leda till social maskning.
Anknytande ledare är ovilliga att säga något negativt. Det hjälper inte andra att växa.
Organisationens mål glöms ofta bort.
Teammedlemmar blir känslomässigt beroende av ledaren. Om ledaren skulle byta team eller lämna jobbet, skulle resten av teamet känna sig vilset.
Anknytande ledarskap är värdefullt för att bygga förtroende i nya konstellationer. Balansera relationsfokuset med tydliga resultatförväntningar så att teamet inte tappar fokus på målen.
Demokratiskt ledarskap är en del av Daniel Golemans teori om emotionellt ledarskap och skiljer sig från Lewins medbestämmande stil (avsnitt två) genom sitt fokus på emotionell intelligens. Medan den auktoritära ledarstilen centraliserar beslut till en person, bygger det demokratiska ledarskapet på att aktivt lyssna, bygga konsensus och använda gruppens kollektiva kunskap.
Alla gruppmedlemmar uppmuntras att delta och dela med sig av idéer, vilket leder till att teamet känner sig stärkt, även om ledaren i slutändan har sista ordet. Demokratiskt ledarskap är framgångsrikt i högkvalificerade team där medlemmarna kan ge fruktbara bidrag. Det är mindre effektivt för yngre team som inte har lika mycket erfarenhet eller kunskap. Det bör inte heller användas i situationer som kräver omedelbara åtgärder.
Samarbete leder till kreativitet och innovation.
Medarbetarna blir mer engagerade och känner förtroende.
Gemensamma mål leder till mer ansvarstagande och produktivitet.
Samarbete tar tid.
Teammedlemmar kan förlora förtroendet om ledaren tar beslut utan att fråga efter deras åsikt.
Demokratiskt ledarskap fungerar inte när teammedlemmarna saknar relevant kompetens.
I praktiken kan du tillämpa demokratiskt ledarskap genom att inleda viktiga beslut med en öppen diskussion och sedan sammanfatta gruppens input innan du fattar beslutet. Det skapar delaktighet utan att processen drar ut på tiden.
En vägledande ledare föregår med gott exempel i form av hög produktivitet, prestation och kvalitet. Teammedlemmarna är tänkta att följa i ledarens fotspår. Om teammedlemmarna inte kan hålla jämna steg kommer ledaren att träda in och slutföra uppgiften på rätt sätt.
Vägledande ledarskap är effektivt när ledaren skapar tydliga krav och motiverar teammedlemmarna att hålla deadliner. Det misslyckas när teammedlemmarna förlorar förtroendet för ledaren och blir stressade, överarbetade eller omotiverade.
Vägledande ledare har förmågan att nå företagsmål i tid.
Teamkapaciteten kan utnyttjas till fullo med en vägledande ledare.
Projektförloppsrapporter gör att problem snabbt kan identifieras.
Vägledande ledarskap kan leda till stressade och omotiverade teammedlemmar med låg arbetsmoral.
Teammedlemmar kan förlora förtroendet om ledaren övervakar och korrigerar varje steg de tar.
Ett starkt fokus på resultat och deadliner kan medföra minskad kreativitet.
Feedbacken är begränsad.
Använd den vägledande stilen selektivt – den fungerar bäst i korta intensiva perioder, till exempel inför en deadline. Var uppmärksam på tecken på stress i teamet och växla till en mer stödjande stil när arbetsbelastningen normaliseras.
Styrande ledarskap är jämförbart med instruerande eller tvingande ledarskap. I den här stilen har ledaren tydliga mål och målsättningar som kommuniceras till teamet, och förväntar sig att andra ska följa. Ledaren inför tillvägagångssätt och riktlinjer för att skapa struktur.
Styrande ledarskap används vanligtvis när andra teammedlemmar saknar kompetens eller expertis. I det scenariot behöver medlemmarna struktur för att veta hur de ska utföra sina uppgifter. Det är också framgångsrikt i nödsituationer när det inte finns tid för diskussion. Den här ledarstilen bör användas i kombination med andra stilar, om den överhuvudtaget ska användas.
Det finns tydliga förväntningar som kan förbättra arbetsprestationen.
Det är användbart i kristider eftersom besluten kan fattas snabbt.
Styrande ledarskap är bra när grupperna består av lågkvalificerade eller oerfarna medarbetare.
Styrande ledare kan snabbt upptäcka om en teammedlem ligger efter.
Om ledaren inte har mer erfarenhet än gruppen misslyckas den här ledarstilen.
Det råder inget egentligt samarbete, vilket leder till minskad kreativitet.
Teammoralen kan sjunka och medarbetare känner sig mindre engagerade.
Alla är väldigt beroende av ledaren, vilket skapar en flaskhals.
En styrande ledare kan lätt bli mer av en auktoritär ledare.
Teorin om emotionellt ledarskap kan enkelt tillämpas i ditt dagliga arbete. Identifiera först vilken typ av team du arbetar med och fundera över hur du kan öka medarbetarengagemanget. Fundera sedan över vilka ledarstilar som bäst kan främja era arbetsuppgifter. Med lite övning kan den här teorin förändra ditt ledarskap.
Förutom Lewins ledarskapsteori och teorin om emotionellt ledarskap finns det ytterligare två viktiga ledarstilar: transformativt och transaktionellt ledarskap.
Båda de här stilarna har dokumenterats av Bernard M. Bass, en amerikansk psykolog som har studerat beteende i organisationer och ledarskap. Även om du kanske inte känner till dem ännu, har du förmodligen mött dem på arbetsplatsen.
Transformativt ledarskap innebär att ledaren inspirerar och motiverar teamet att överträffa sina egna förväntningar genom en delad vision och individuellt stöd. Bernard M. Bass mest kända teori är det transformativa ledarskapet, även kallat de fyra I:na. Teorin bygger på James MacGregor Burns koncept från 1978 där han hävdar att “ledare och följare hjälper varandra att höja moralen och motivationen”.
I den här ledarstilen vinner transformativa ledare effektivt andras förtroende och respekt och får dem att vilja följa dem. De fyra I:na i det transformativa ledarskapet är: individuellt hänsynstagande, intellektuell stimulans, inspirerande motivation och idealiserat inflytande. De fyra I:na används för att mäta hur transformativ en ledare är.
Transformativa ledare använder coachning och uppmuntran för att stärka sitt team.
Teammedlemmar ses som individer. Det innebär att deras unika kompetenser kan användas på ett mer effektivt sätt.
Team arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Det leder till en större tillväxt inom företaget.
Individer ges mer frihet.
Mindre uppgifter glöms lätt bort, vilket gör det svårare att förverkliga visionen.
Ledarens konstanta involvering kan resultera i att pressen blir för hög och leda till utbrändhet.
Ledarens mål måste stämma överens med företagets mål, annars blir det riskabelt.
Alla teammedlemmar måste respektera ledaren och vara överens med tillvägagångssättet.
Transformativt ledarskap ger bäst resultat när du kombinerar en inspirerande vision med konkreta milstolpar. Se till att delegera operativa uppgifter så att du inte riskerar att bli utbränd.
Det transaktionella ledarskapet beskrevs för första gången av sociologen Max Weber. Det utvecklades senare av Bernard M. Bass som en motsats till det transformativa ledarskapet.
Transaktionellt ledarskap använder belöningar och straff för att motivera teammedlemmar. Den här sortens ledare tror på att en tydlig befälsordning leder till bättre prestationer. Teammedlemmar behöver följa instruktioner och övervakas noggrant av ledaren.
Transaktionellt ledarskap är användbart i situationer med tydligt definierade problem.
Det är en ledarstil som är bra i en kris eftersom alla har tydliga roller.
Gruppmedlemmar vet vad som förväntas av dem.
Transaktionell ledarstil kväver teammedlemmarnas kreativitet.
Transaktionella ledare ser inte till teammedlemmarnas känslomässiga behov.
De här ledartyperna belönar inte enskilda personers initiativ.
Det är en ledarroll som vanligtvis inte är framgångsrik på lång sikt. Den är för fokuserad på kortsiktiga mål.
Transaktionellt ledarskap kan fungera i produktionsmiljöer med tydliga processer och mätbara resultat. Kombinera det gärna med transformativa inslag för att inte tappa kreativitet och engagemang på lång sikt.
Skillnaden mellan ledarskap och chefskap handlar om fokus: en ledare inspirerar och sätter riktning, medan en chef organiserar och säkerställer att processer fungerar.
En ledare använder sin vision för att driva företaget framåt och samtidigt hålla teamet inspirerat. Ledare har också ett positivt socialt inflytande och kan använda det till förmån för organisationen. Chefer å andra sidan har en operativ roll i företaget och fokuserar på att hålla projekten i rätt fas med hjälp av ett särskilt sätt att styra.
Du behöver inte vara chef för att vara ledare. Ledare återfinns i alla roller inom ett företag, inte bara på toppositioner. Om du arbetar för att bli en bättre ledare inom din roll är det bra att förstå för- och nackdelarna med din nuvarande ledarstil och vilka ytterligare typer av ledarskap du kan sträva efter att förkroppsliga.
Det finns ingen enskild bästa ledarstil – den mest effektiva stilen beror på situationen, teamets mognad och uppgiftens karaktär. Det som fungerar under en kris skiljer sig från det som ger bäst resultat i ett långsiktigt innovationsprojekt.
Lewins teori sorterar in ledare i en av tre grupper, där den medbestämmande är den mest effektiva. Teorin om emotionellt ledarskap redogör för sex ledarstilar som en effektiv ledare använder vid olika tillfällen, beroende på situationen. Bass presenterar två motsatta stilar – transformativ och transaktionell – en som motiverar genom att ge andra befogenheter medan den andra motiverar med belöningar och bestraffningar.
Det finns inte en korrekt ledarstil, men det finns en stil som du troligen dras till. Vilken stil relaterar du mest till? Så här kan du identifiera och utveckla din egen ledarstil:
Reflektera över din standardinställning. Hur reagerar du instinktivt i pressade situationer – tar du kommandot, söker du gruppens åsikter eller backar du och låter andra bestämma?
Be om feedback. Fråga dina medarbetare hur de upplever ditt ledarskap. Svaren kan avslöja mönster du inte själv ser.
Analysera situationen. Tänk på att hur man använder ledarskapsstilar beror på sammanhanget – ett krisläge kräver ett annat tillvägagångssätt än ett långsiktigt innovationsprojekt.
Experimentera. Prova att medvetet byta stil i en vecka och observera hur teamet reagerar.
Förstå för- och nackdelarna med din nuvarande stil så att du kan utveckla de egenskaper som kännetecknar en bra ledare och få ditt team att prestera bättre. Om du har problem med att leda med din nuvarande metod kan du överväga att prova en ny ledarskapsmetod.
Ledarstil | Ramverk | Bäst lämpad för | Nyckelegenskap |
Auktoritär | Lewin | Snabba beslut under tidspress | Centraliserad kontroll |
Medbestämmande | Lewin | Erfarna team som trivs med delaktighet | Delat beslutsfattande |
Delegerande | Lewin | Självgående experter | Fullständig frihet |
Visionär | Goleman | Organisatoriska förändringar | Långsiktig riktning |
Coachande | Goleman | Kompetensutveckling | Individuell tillväxt |
Anknytande | Goleman | Nya team och krissituationer | Relationsbyggande |
Demokratisk | Goleman | Kvalificerade team med bred kompetens | Konsensusdriven |
Vägledande | Goleman | Korta intensiva perioder | Hög prestation |
Styrande | Goleman | Oerfarna team och nödsituationer | Tydlig struktur |
Transformativ | Bass | Innovation och kulturförändring | Inspiration och förtroende |
Transaktionell | Bass | Processtunga miljöer med mätbara resultat | Belöning och tydlighet |
En ledarstil är en klassificering av hur du omsätter dina färdigheter som ledare i praktiken. Som vi har sett har ledare många styrkor – de motiverar andra, tänker kreativt, löser problem och tar risker. Ingen ledare är dock den andra lik, och hur man använder ledarskapsstilar på jobbet kan skilja sig avsevärt mellan olika personer och situationer.
Rätt ledarstil påverkar inte bara resultaten utan även arbetsmiljön, medarbetarnas trivsel och teamets långsiktiga utveckling. Ledare har till uppgift att se till att teamen uppfyller organisationens mål. Det kräver tydlig kommunikation, goda färdigheter i teamledning och en struktur som gör det enkelt att följa upp framsteg. Med en plattform för arbetshantering som Asana kan du samordna teamets arbete, koppla dagliga uppgifter till övergripande mål och skapa den transparens som gör att varje ledarskapsstil kan fungera i praktiken.