Hur du bygger upp din förmåga att tänka kritiskt i 7 steg (med exempel)

Kritiskt tänkande innebär att man ställer rätt frågor för att komma fram till bästa möjliga slutsats. Starka kritiska tänkare analyserar information från en mängd olika synvinklar för att hitta det bästa sättet att agera.

Oroa dig inte om du inte tror att du har en stark förmåga till kritiskt tänkande. I den här artikeln hjälper vi dig att bygga upp en grund för kritiskt tänkande så att du kan ta till dig, analysera och fatta välgrundade beslut. 

Vad är kritiskt tänkande? 

Kritiskt tänkande är förmågan att samla in och analysera information för att komma fram till en slutsats. Att kunna tänka kritiskt är viktigt i praktiskt taget alla branscher och kan tillämpas i många olika befattningar. Det beror på att kritiskt tänkande inte är ämnesspecifikt – det är snarare din förmåga att analysera information, uppgifter, statistik och andra detaljer för att hitta en tillfredsställande lösning. 

Att utveckla ditt kritiska tänkande förbättrar din förmåga att lösa problem, ökar din förmåga att fatta informationsbaserade beslut och ger dig en metod för att hantera komplexa problem. Bra kritiska tänkare är bekväma med tvetydighet och är villiga att ifrågasätta sina hypoteser för att komma fram till de bästa slutsatserna.

De 8 viktigaste förmågorna att utveckla för kritiskt tänkande

Som de flesta andra mjuka färdigheter är kritiskt tänkande inte något man kan lära sig på en kurs. Den här förmågan består snarare av en mängd olika sociala och analytiska förmågor. Att utveckla kritiskt tänkande handlar snarare om att lära sig att ha ett öppet sinne och att använda analytiskt tänkande i processen för problemformulering. 

De åtta viktigaste förmågorna att utveckla för kritiskt tänkande är, utan särskild rangordning, följande:

1. Analytiskt tänkande: En del av kritiskt tänkande är att utvärdera information från flera källor för att komma fram till de bästa slutsatserna. Analytiskt tänkande gör det möjligt för människor att åsidosätta förutfattade meningar och sträva efter att samla in och använda information för att komma fram till den bästa slutsatsen. 

2. Öppet sinne: Den här förmågan till kritiskt tänkande hjälper dig att analysera och bearbeta information för att komma fram till en opartisk slutsats. En del av det kritiska tänkandet är att släppa sina förutfattade meningar och komma fram till en slutsats baserad på all information. 

3. Problemlösning: Kritiskt tänkande är en viktig del av problemlösning eftersom det betonar vikten av att komma fram till den bästa slutsatsen baserad på all tillgänglig information. När kritiskt tänkande används på rätt sätt hjälper det dig att lösa alla problem – från utmaningar på arbetsplatsen till svårigheter i vardagen. 

4. Självkontroll: Självkontroll är förmågan att reglera sina tankar och åsidosätta fördomar för att komma fram till den bästa slutsatsen. För att vara en effektiv kritisk tänkare måste du ifrågasätta den information du har och de beslut du föredrar – först då kan du komma fram till den bästa slutsatsen. 

5. Observation: Observationsförmåga hjälper kritiska tänkare att se saker för vad de faktiskt är. För att vara en kritisk tänkare behöver du ta till dig flera olika synpunkter och använda observationsförmågan för att identifiera potentiella problem.

6. Tolkning: Kritiska tänkare vet att alla uppgifter är inte likvärdiga. Förutom att samla in information är det viktigt att utvärdera vilken information som är viktig och relevant för din situation. På så sätt kan du dra de bästa slutsatserna av de uppgifter du har samlat in. 

7. Utvärdering: När man försöker besvara en svår fråga finns det sällan ett självklart svar. Även om kritiskt tänkande betonar att man ska lägga sina fördomar åt sidan måste man med tillförsikt kunna fatta ett beslut baserat på de uppgifter man har tillgång till. 

8. Kommunikation: När ett beslut har fattats behöver du dela det med andra intressenter. För en effektiv arbetsplatskommunikation presenterar du bevis som stöder din slutsats – särskilt om det finns flera olika möjliga lösningar. 

7 steg till kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande är en färdighet som du kan bygga upp genom att följa de här sju stegen. De sju stegen för kritiskt tänkande hjälper dig att se till att du närmar dig ett problem från rätt vinkel, överväger alla alternativ och kommer fram till en opartisk slutsats.

Först och främst: När ska man använda de 7 stegen i kritiskt tänkande?

Det är mycket som ingår i en fullständig kritisk tankeprocess och det är inte inte alla beslut som behöver vara så genomtänkta. Ibland räcker det med att lägga förutfattade meningar åt sidan och närma sig en process på ett logiskt sätt. I andra mer komplexa fall är det bästa sättet att identifiera det optimala utfallet att gå igenom hela den kritiska tankeprocessen. 

Den kritiska tankeprocessen i sju steg är användbar för komplexa beslut inom områden du är mindre bekant med. Alternativt kan de sju stegen i kritiskt tänkande hjälpa dig att se på ett problem som du känner till från en annan vinkel, utan förutfattade meningar. 

Om du behöver fatta ett mindre komplext beslut kan du överväga en annan strategi för att lösa problemet i stället. Beslutsmatriser är ett utmärkt sätt att identifiera det bästa alternativet mellan olika valmöjligheter. Läs vår artikel om 7 steg för att skapa en beslutsmatris.

1. Identifiera problemet

Innan det är dags att tillämpa kritiskt tänkande i praktiken behöver du först identifiera problemet som ska lösas. I det här steget ingår det att se på problemet ur några olika perspektiv och ställa frågor såsom: 

• Vad händer? 

• Varför händer det? 

• Vilka antaganden gör jag? 

• Hur tror jag att vi kan lösa det här problemet vid första anblicken? 

En stor del av utvecklingen av kritiskt tänkande är att lära sig att dra objektiva slutsatser. För att kunna göra det måste du först ta reda på om några subjektiva förutfattade meningar existerar. Finns någon i teamet som tror sig veta svaret? Görs antaganden som inte nödvändigtvis är sanna? Att identifiera dessa detaljer kommer att vara till hjälp längre fram i processen.

2. Gör efterforskningar

Vid det här laget har du troligen en allmän uppfattning om problemet, men för att komma fram till den bästa lösningen måste du gräva djupare. 

Under efterforskningsprocessen samlar du in information såsom data, statistik, tidigare projektinformation, teamets bidrag med mera. Se till att du samlar in information från olika källor, särskilt om dessa källor strider mot din personliga uppfattning om vad problemet är eller hur det ska lösas.

Att samla in mångfaldig information är viktigt för din förmåga att tänka kritiskt. Om du inte tar in tillräckligt med information kan din förmåga att fatta ett slutgiltigt beslut bli skev. Kom ihåg att kritiskt tänkande handlar om att hjälpa dig att identifiera den objektivt bästa slutsatsen. Du följer inte din magkänsla utan gör efterforskningar för att hitta det bästa alternativet.

3. Fastställ uppgifternas relevans

På samma sätt som det är viktigt att samla in olika typer av information är det också viktigt att avgöra hur relevanta de olika informationskällorna är. Bara för att det finns uppgifter betyder det ju inte att de är relevanta. 

När du har samlat in all information är det dags att filtrera och identifiera hur relevant informationen är. Att sammanställa all den här informationen och fastställa betydelsen hjälper dig att väga olika informationskällor mot varandra och komma fram till den bästa slutsatsen längre fram i den kritiska tankeprocessen. 

Ställ de här frågorna till dig själv för att bestämma uppgifternas relevans:

• Hur tillförlitlig är den här informationen? 

• Hur betydelsefull är den här informationen? 

• Är den här informationen inaktuell? Är den specialiserad på ett visst område? 

4. Ställ frågor

En av de mest användbara delarna med den kritiska tankeprocessen är att komma fram till ett beslut utan fördomar. För att göra det behöver du ta ett steg tillbaka från processen och ifrågasätta de antaganden du gör. 

Alla har vi fördomar och det är inte nödvändigtvis något dåligt. Omedvetna fördomar (även kallade kognitiva fördomar) fungerar ofta som mentala genvägar för att förenkla problemlösning och underlätta beslutsfattande. Men även om fördomar inte är dåliga i sig måste du vara medveten om dina fördomar för att kunna lägga dem åt sidan när det behövs. 

Innan du kommer fram till en lösning bör du fråga dig själv:

• Gör jag några antaganden om den här informationen? 

• Finns det ytterligare variabler som jag inte har tagit hänsyn till? 

• Har jag utvärderat informationen ur alla perspektiv? 

• Finns det några synpunkter som jag har missat? 

5. Identifiera den bästa lösningen

Slutligen är du redo att dra en slutsats. För att hitta den bästa lösningen bör du se på sambandet mellan orsak och verkan. Använd de fakta du har samlat in för att utvärdera den mest objektiva slutsatsen. 

Tänk på att det kan finnas mer än en lösning. Ofta är de problem du står inför komplexa och invecklade. Processen för kritiskt tänkande leder inte nödvändigtvis till en entydig lösning utan hjälper dig att förstå de olika variabler som spelar in så att du kan fatta ett välgrundat beslut. 

6. Presentera din lösning

Kommunikation är en nyckelkompetens för kritiska tänkare. Det räcker inte att tänka själv utan du måste också dela dina slutsatser med andra projektintressenter. Presentera alla lösningar om det finns fler än en. Det kan finnas fall där du genomför en lösning och sedan testar om den fungerar innan du genomför en annan lösning. 

7. Analysera ditt beslut

Det kritiska tänkandet i sju steg leder fram till ett resultat. Sedan är det dags att och omsätta lösningen i praktiken. När du har genomfört ditt beslut bör du utvärdera om det var effektivt eller inte. Löste det problemet som fanns från början? Vilka lärdomar, positiva eller negativa, kan du dra av den här erfarenheten för att förbättra ditt kritiska tänkande till nästa gång?

Beroende på hur ditt team delar information kan du överväga att dokumentera användbara erfarenheter i en gemensam informationskälla. På så sätt kan teammedlemmar som fattar liknande eller relaterade beslut i framtiden förstå bakgrunden till det beslut som fattades och dess utfall. 

Exempel på kritiskt tänkande på arbetsplatsen

Föreställ dig att du arbetar med design av användarupplevelser (UX). Ditt team fokuserar på prissättning och paketering och ser till att kunderna har en tydlig förståelse för de olika tjänster som ditt företag erbjuder. Här nedan kan du se hur du tillämpar processen för kritiskt tänkande på arbetsplatsen i sju steg: 

Börja med att identifiera problemet

Din nuvarande prissättningssida fungerar inte så bra som du vill. Du har hört från kunder att dina tjänster inte är tydliga och att sidan inte svarar på deras frågor. Den här sidan är verkligen viktig för ditt företag eftersom det är där dina kunder registrerar sig för din tjänst. Du och ditt team har några teorier om varför er nuvarande sida inte fungerar bra, men ni bestämmer er för att tillämpa processen för kritiskt tänkande för att se till att ni kommer fram till den bästa lösningen för att förbättra sidan. 

Samla information om hur problemet började

En del av identifieringen av problemet är att förstå hur problemet började. Sidan med priser och förpackningar är viktig, så ditt team planerade med allra största säkerhet sidan noggrant när de utformade den från början. Ställ dig följande frågor innan du börjar undersöka hur du kan förbättra sidan: 

• Varför utformades prissättningssidan på det här sättet? 

• Vilka intressenter bör involveras i beslutsprocessen? 

• Var på sidan är det som användare fastnar?

• Finns det några funktioner som fungerar i nuläget?

Fortsätt med efterforskningar

Förutom att förstå pris- och förpackningssidans historia är det viktigt att förstå vad som fungerar bra. En del av den här efterforskningen innebär att ta en titt på hur dina konkurrenters prissättningssidor ser ut. 

Ställ dig följande frågor: 

• Hur ser våra konkurrenters prissättningssidor ut?

• Finns det någon bästa praxis för prissättningssidor? 

• Hur påverkar färg, positionering och animering navigeringen? 

• Finns det någon layout för standardsidor som kunderna förväntar sig att se? 

Organisera och analysera information

När du samlat all information du behöver är det dags att organisera och analysera den. Vilka trender, om några, märker du? Finns det någon särskilt relevant eller viktig information du behöver ta hänsyn till? 

Ställ öppna frågor för att minska förutfattade meningar

När det gäller kritiskt tänkande är det viktigt att känna igen och bortse från förutfattade meningar så mycket som möjligt. Ställ dig själv följande frågor:

• Vilka antaganden gör jag? 

• Finns det något jag inte har tänkt på? 

• Har jag kontaktat rätt intressenter? 

• Finns det några andra synpunkter som jag bör ta hänsyn till? 

Fastställ bästa lösningen för teamet

Nu har du all information du behöver för att utforma den bästa prissättningssidan. Beroende på hur komplicerad designen är kan det vara lämpligt att utforma några alternativ att presentera för en liten kundgrupp eller att göra A/B-tester på den aktuella webbplatsen.

Presentera lösningen för intressenterna

Kritiskt tänkande kan vara till din hjälp i alla delar av ditt liv, antingen på egen hand eller tillsammans med andra. När det gäller kritiskt tänkande på arbetsplatsen bör du involvera viktiga projektintressenter. Intressenterna hjälper dig att bestämma nästa steg som till exempel om du ska A/B-testa sidan först. Beroende på hur komplicerat problemet är kan du överväga att hålla ett möte eller dela en statusrapport för att samordna alla. 

Analysera resultatet

Ingen process är fullständig utan att resultaten utvärderas. När den nya sidan har varit igång ett tag kan du utvärdera om den har fungerat bättre än den tidigare sidan. Vad fungerade? Vad fungerade inte? Det här hjälper dig också att fatta bättre kritiska beslut längre fram.

Kritiskt framgångsrik 

Kritiskt tänkande tar tid att bygga upp, men med ansträngning och tålamod kan du använda ett fördomsfritt, analytiskt sinne i alla situationer. Kritiskt tänkande är en av många mjuka färdigheter som gör dig till en effektiv teammedlem, ledare och medarbetare. Om du vill finslipa dina färdigheter ytterligare kan du läsa vår artikel om de 25 färdigheter i projektledning som du behöver för att lyckas.